Nytt år

Så var det nytt år igen då. Det är inte klokt vad fort tiden går. Alltid när jag går in på denna blogg har det gått månader sedan jag skrev senast. Det gör ju i och för sig ingenting. Men det är lite roligt att gå tillbaka och läsa, och det är ju svårt att göra om jag inte skrivit något.
 
Så här kommer i alla fall en liten uppdatering.
 
Livet flyter på. Jobbar kvar på Vårstagatan 70% och företaget täcker upp resten till 100%. Så det funkar jättebra på den fronten, så länge vi får hålla oss friska.
 
Friska är vi mer detta året än förra (peppar peppar). Barnen har fått sin beskärda del av baciluskan och jobbat upp ett bra immunförsvar. Vi har dessutom en förskola som är liten och föräldrarna är bra på att ta sitt anvsvar och inte skicka sjuka barn dit.
 
Liv har fyllt hela handen (fem år!!) och har en lös tand. Hon är jätterädd om denna tand och tänker nog försöka få den att sitta kvar så länge det bara går. Samtidigt som hon är väldigt nyfiken på vad tandfen ska hitta på när hon väl tappar den. Hon har blivit så himla stor och vill göra saker utan mamma och pappa. I sommar planerar hon att åka till Stockholm med mormor och morfar. Bara mormor och morfar, det är viktigt! Det känns roligt att hon är så trygg med andra än bara oss, och självklart vill hon göra saker med mamma och pappa också.
 
Lillebror närmar sig tre år och ger mig gråa hår. Han älskar sina snickarbyxor och att meka och skruva. Han blev förälskad i en fyrhjuling när vi var ute och grillade och var väldigt bestämd med att en sån behövde han minsann. Vi får se hur det blir med den saken. Han pratar mycket nu och det är så skönt att förstå bättre vad han vill. Det underlättar för både honom och oss.
 
Mellan dessa två barn råder äkta syskonkärlek med mycket bråk och kiv blandat med kramar, och det hålls ihop när mamma och pappa är "dumma". Det är helt sjukt vad mycket jag tycker om de där ungarna. Är på jobbet nu (nattpass) och även fast vi sågs i morse kan jag sakna dem lite nu. Det är tur att jag vet att de har det fint hemma med sin pappa.
 
De senaste veckorna har vi renoverat i sovrummet. Målat tak, lagt in nytt klickgolv och tapetserat. En 3,5 meter garderobsvägg blev det också vilket var det jag längtat mest efter. en vägg har vi kvar och där ska vi sätta liggande träpanel. Vi har den hemma (tvärs över sovrummsgolvet) men den måste ligga i rummstemperatur cirka två veckor innan man ska sätta den vilket vi inte tänkt på. Så det blir en lite dryg väntan, men snart är det klart. Blir verkligen superfint! 

Sommaren är kort, men har inte regnat bort i år.

Så var denna sommar slut. Det gick som befarat alldeles för fort. Men sommaren har också varit alldeles alldeles underbar. Vi har haft hett hett hett och inte alls en sån sommar som vi är van vid här uppe. På gott och ont. Vi har badat och slappat, men har man inte orkat. Sommarprojekt har bara varit att glömma. Värmen och avsaknaden av regn har också lett till skogsbränder på flera håll i landet. Eldningsförbud har det varit också så det har känns sådär att grilla och använda stormkök. Men det blev inte förens efter våran semestertripp som tur var.
 
Vi tog en vecka med bilen och ungefär hälften av nätterna vi var iväg campade vi. Det gick bra att sova i tält hela familjen, men rutiner var bara att glömma. Till slut gick vi alla och la oss samtidigt, det vill säga sent för barnen. Men det ledde ju även till sovmornar, så det kändes ändå värt det. Furuviksparken var en riktig höjdare att besöka och vi tog även en tur till Rullsands havscamping som låg i närheten. Riktigt fin camping med underbar sandstrand. Perfekt en sån här sommar.
 
Jag tog mig igenom Vansbrosimningen på tiden 50.07. Lite surt att inte komma under 50 minuter, men simningen kändes ändå bra. Hade bestämt mig innan att inte simma nästa år, men efter simmet kände jag mig ändå lite sugen. Det är alltid roligare efteråt, men uppladdningen blir alltid...sådär...ja ja, vi får se hur det blir.
 
Efter simningen for vi ner till Stockholm och bodde ett par nätter hos Lillebror och Emelie. Roligt att få hälsa på dem i nya huset som, även fast de inte har några barn, kändes barnanpassat och enkelt att vara i. En liten pool har de också på altanen som var en höjdare för våra små. Självklart passade vi på att låna Moster Mi och Dimma också så Liv fick sin dos av häst. Hon fick till och med springa (dvs trava) vilket hon var väldigt nöjd med.
 
Mer saker har vi hunnit med också, men just nu börjar jag få lite skrivkramp i fingrarna. Inte van att knappa på mycket vid datorn. Får ta resten en annan gång...eller inte...vi får se!
 
 

I denna ljuva sommartid

Nu har vi tagit oss igenom en riktigt jobbig och snörik vinter. Vi hade snö upp över altanräcket och det kändes som att gå i en labyrint på gården. Hua, en sån vinter vill jag inte ha igen. Visst, jättekul med mycket snö för barnen, men detta blev lite väl mycket. De hann inte hålla rent på vägarna i stan heller, så det var ett äventyr att köra...de dagar man kunde ta sig in till stan. 
 
Men nu är den snön ett minne blott. Det var lite tjäle i backen så det smälte bort väldigt smärtfritt. Jag hade sett framför mig stora översvämningar och massvis med vattenskador. Och det blev det väl på sina håll, men ingenting som jag personligen drabbades av. Det värsta för oss var att växthustaket pajade. Men eftersom jag har världens bästa make så blev det fixat på nolltid. Vi blev av med takluckan, men det känns ändå helt okej.
 
Idag har jag gjort sista behandlingarna och ska bara göra en sista jobbhelg innan det är dags för semester. Som jag har längtat! Vi tjuvstartar sommarlovet med en playdate med bästa Liam och Leo imorgon. Ja, även Sandra och A-M får vara med så mamman har någon att leka med. Sedan till veckan åker vi neröver mot Vansbro och troligvis med ett stopp på Furuvik på vägen. Så himla roligt att semestra med barnen! Vi har köpt tält som vi tänkte inviga då. Blir spännande! 
 
Just nu när jag sitter och planerar så känns det som att dessa fyra semesterveckor kommer gå så fruktansvärt fort. Men jag ska försöka att inte få ångest över det utan njuta av tiden vi är inne i.  

2018

Det här med att blogga är verkligen inte prio just nu känner jag. Lite tråkigt att gå in och senaste uppdatering var i maj. Det har ju hänt såå mycket sedan dess. 
 
Tänker inte gå in på alla detaljer som ni förstår...
 
Livet just nu då? Jo det rullar på. Känner av januarideppen lite, men inte riktigt lika mycket som i fjol. Vi har varit ganska sjuka i höstas, men nu har det (peppar peppar) varit bra en längre stund.
 
Jag har kommit igång med träningen (styrka hemma) och det går ganska bra. Känner mig stark och orkesfull igen. Fantastisk känsla. Jag och A-M anmälde oss till Vansbrosimmet här om dagen och tänke få oss lite revansch från förra året som var en plåga. Uppladdningen då var två pass i öppet vatten, ett i bassäng. I år ska det bannemig finnas bättre förutsättningar! Babyhullet (på mig alltså) är också borta vilket säkert också kommer göra skillnad. Tio  kilo mindre att släpa på. 
 
Barnen är som ni förstår helt underbara. Snälla och väluppfostrade och somnar utan gnäll varje kväll. Eller något åt det hållet. Eller inte så mycket. Underbara är de dock, det kan jag inte säga något annat om. Melker är en egen viljestark individ nu. Springer mer än han går och gör allt som vi andra gör. Liv har blivit så stor och fixar så mycket själv. Det slår mig då och då att de här allra minsta småbarnsåren snart är över. Än känner jag ingen ångest inför det, känns mest skönt. Men när man står där med två tonåringar kommer man nog fundera på vad som hände. 

Snabbis

Äntligen är våren igång på riktigt. Vi har lite snö på gården men idag har det varit nästan sommarvärme. Så underbart! Det ska tydligen komma snö till veckan men det blir nog inget långvarigt.


Annars rullar livet på. Melker fyller snart ett. Hasar sig fram på rumpan och drar sig upp överallt men har inte börjat gå utan stöd ännu. Kände första kindtanden idag, så där fanns antagligen förklaringen till lös mage och lite problem att sova hela natten. Liv växer och blir så fantastiskt duktig på en himla massa saker. 

I flygarhelgen åker jag och Micke till Trondheim på bröllopsresa, det ser jag verkligen fram emot!

Februarideppen

Alltså den här tiden på året...kill me! Jag känner mig alltid så frustrerad och tiden går såå långsamt. Jag vet av erfarenhet att det när som helst kommer ha gått över och så blir det sommar men just nu känns det som en evighet av mörker och snö.


Det blev inte bättre av att jag helt plötsligt hamnade i flyttankar. Jag som trivdes så bra här. Nu vill jag bara att allt ska klaffa och att vi får flytta till ett riktigt drömhus. Vet inte ens om det drömhuset existerar än, men i mitt huvud gör det det och jag kan inte vänta tills det kommer ut till försäljning. Då kan vi ju antingen satsa eller sluta tänka på det, men just nu är allt jag kan göra tänka. Minns fortfarande hur besviken jag blev över förra huset vi inte fick. Visst, idag gör det mig inget att det inte blev vårat. Men den här gången känns det ännu mer lockande. 

Nu ska jag bara försöka att tänka positivt och ta mig igenom de närmsta veckorna, sedan blir allt bra och ljust igen!

Februari

Ledig helg med familjen. Underbart! Just nu är det vila som gäller. Liv och Micke gick till Livs rum och lyssnade på musiksaga. Jag slog på lite lugna favoriter och la mig och Melker i soffan. Efter lite motstånd somnade lilla M så det blev riktigt mysigt här. Jag har sovit en stund jag också, men sov faktiskt ganska bra i natt så har inget större behov att sova just nu. Ligger kvar mest bara för att det är för mysigt för att jag ska lägga ner Melker. Vettiga saker kan jag göra vid annat tillfälle. 


Nu har vi äntligen tagit oss igenom alla förkylningar. Hoppas hoppas att det räcker för denna vinter/vår nu. Ska dock inte ropa hej! Då kommer väl magsjukan som ett brev på posten. Men just nu känns det himla skönt att inte vara sjuk i alla fall. 

Det är ganska klart nu att jag går tillbaka till jobbet den 12/6. Om det blir som jag önskat kommer jag jobba fyra veckor och sedan blir det tre semesterveckor. Skulle vara fantastiskt skönt. Planen för dessa semesterveckor är i så fall vansbrosim, hemmahäng, släktträff med Bentsens och sedan sticka iväg med segelbåten två veckor om vädret tillåter. Det ser jag fram emot!


2016 -> 2017

Sedan jag skrev förra inlägget har hela familjen varit sjuka i omgångar. Det är riktigt tärande att alltid gå och vara sjuk, eller ha ett sjuk barn hemma. Blir som inte så mycket tid över till annat. Men det är väl som det ska vara i en småbarnfamilj. 
 
Jag längtar till vårvintern när man kan sitta ute och må gott i solen. Försöker att var ute nu också när vi faktiskt äntligen har fått lite snö. Vi har haft några riktigt fina dagar. Men vårvintern med sol och tö är ju så fantastisk. Då känns det som att det finns hopp om en sommar igen. En sommar då jag dock lär behöva jobba en del. Om Micke kan vara föräldraledig så blir det tillbaka till Vårstagatan och även mer företagsjobb från och med mitten på juni ungefär. Känns både bra och mindre bra. Skönt att få en riktig lön igen, men tråkigt att jobba den tiden då man egentligen vill vara hemma mest av allt. Ja ja, jag ska väl inte jobba ihjäl mig och har ju faktiskt lite semester jag kan plocka ut. Jag ska sluta gnälla med andra ord.
 
Sedan är det slut på föräldraledighet...kommer aldrig (antagligen) att vara hemma och ledig såhär länge igen. Skum känsla...att jag har mina två barn nu. Mina bästa underbara! Och en underbar make på det...kan ju inte bli bättre. Trots att jag känner mig deppig till och från så återkommer jag alltid till hur bra jag faktiskt har det. 
 
Nu i kväll har jag ont i mina ben. Känns som att jag gått hela dagen, vilket jag inte har. Ska nog göra en tidig kväll och krypa ner hos lilla M som ligger mitt i våran säng och breder ut sig. Eftersom det är hans tur att vara förkyld nu så har kvällarna varit stökiga och lättast att få honom att somna i våran säng, annars är han faktiskt duktig på att sova i sin egen (som står kloss i kloss med våran). Just nu ammar jag på kvällen och sedan på morgonen, mest för att jag kan och att det är ganska skönt att slippa kliva upp så tidigt. Men känns som att om jag inte skulle vara hemma så skulle han klara sig fint ändå. Känns skönt att veta. 

loading...

Att ladda upp kort för utskrift är alltid lika segt. Har tagit ca 40 minuter nu och har i alla fall kommit halvvägs, så det är bra. Håller tummarna att det går smärtfritt så jag inte måste göra om hela alltet, det har ju hänt både en och tio gånger förrut. 
 
Skulle egentligen behöva gå och sova. Lilleman är förkyld och har sovit oroligt några dagar nu så det gäller att passa på att vila när man har möjlighet. Men snart snart är det kanske färdigt så jag kan krypa ner! 

Mitt liv

Jag har ett väldigt bra liv! Känner att jag stressar upp mig för småsaker som egentligen, när man försöker se på det utifrån, inte alls är några problem. Vad gör det till exempel om middagen inte är klar förens halv sju en dag? No big deal...förutom att Liv kanske hunnit trycka i sig en macka och inte äter maten, men inte heller det är en big deal. Hon överlever. 
 
Försöker hantera vardagen genom att vara förberedd också. Lagar middagen dagen före om jag ska jobba, så jag inte behöver tänka på det. Plockar ihop och packar för morgondagen dagen innan så går det smidigare på morgonen. Försöker kliva upp innan barnen för att få en lugn morgon. Det sistnämnda är dock mer en önskan än något jag gör regelbundet. Det är inte lätt och ta sig ur sängen om det inte är ett krav. 
 
Nu har jag nästan fullbokat på de tider jag har innan jul på jobbet. Känns roligt men det är också en sån sak jag stressar upp mig över. Tänk om jag eller barnen blir sjuka. Vad gör jag då? Jo, det är ju bara att ringa runt och avboka. Men det där med att ringa till folk är ju en av mina svaga sidor. Jag avskyr det verkligen. Även fast jag vet att (i princip) alla människor är vänliga.
 
Ja ja, som sagt så har jag ett väldigt bra liv! Idag har jag och Melker varit och handlat luciakläder till honom och Liv. Längtar till luciafirandet på dagis nästa vecka. Liv går runt och sjunger julvisor här hemma så man blir alldeles varm i kroppen. Och i eftermiddags bakade vi pepparkakor. Liv var nog mest sugen på kristyren och dekorationerna och jag fick säga till henne både en och två och tio gånger att sätta fast det på kakorna och inte bara stoppa i munnen. Ännu ett lyxproblem *ler*
 
Nu sover de små sött sedan en timme tillbaka ungefär och jag har hunnit fixa min bokföring. Dags att laga lite mat till imorgon och sedan är det bara att krypa ner i kojen.

Lördag

Ensam hemma med barnen idag. Har gått riktigt bra. Vi har dock inte varit varken ensamma eller hemma hela dagen. Började med en lugn morgon och sedan in till stan och träffa bästa bonusmoster A-M för en lunch på Kafé Skeppsbron. Det var första gången jag var dit och det var riktigt mysigt. Ligger vägg i vägg med huset jag bodde i förut. Tänk om det funnit då...hade blivit dyrt!

Micke kom förbi och fikade där med jobbet också medans vi var där. Liv, blev överlycklig. När hon vaknade i morse hade han redan åkt så hon blev superledsen. Detta vägde upp lite i alla fall.

Sedan åkte vi hem och myste på med lite eldning och lek. Middag blev enkelt enkelt med carbonara. Liv åt duktigt då det vankades lördagsgodis efter maten. Alltid lättast att få henne att äta på lördagar *ler*. Resten av kvällen har vi myst i soffan och kollat på film.

Tänkte vara snäll och låta Liv sova i våran säng på en gång i kväll. Men tji fick jag, hon vill sova hos sig. Stora tjejen! Hittills har hon vaknat en gång men somnat om hos sig igen. Får se hur resten av natten blir. Nu ska jag i alla fall knyta mig så jag orkar med vad som än kan tänkas komma. Vill ju vara pigg så jag orkar pynta och baka lussebullar imorgon!

Mina stora små

Igår var vi på treårs- och sexmånaderskontroll på BVC. Treåringen var superduktig och växer och utvecklas precis som hon ska (95 cm lång och 14,4 kg).De tyckte även att hon pratar väldigt tydligt för att vara tre. Och det vet jag ju att hon gör också, fast har ju som inget att jämföra med så har inte tänkt på det. Pratade lite magproblem också och har fått ett nytt pulver att prova. Hoppas hoppas det gör magen lite mindre trög! Vi fick även gå på lab och ta ett prov för att utesluta intolerans. Tror inte att det är något sånt heller men bra ändå att få det svart på vitt. Liv gillade inte att bli stucken i fingret men det var förlåtet när hon fick ett gäng plåster till sin doktorsväska och fick välja TVÅ leksaker från lådan.

Sexmånaderskillen var duktig även han. Växer fortfarande så det knakar och har dragit iväg till 69,5 cm och dryga 9 kg(!!). Pratade mage här också och det är bara att vi provar oss fram. Har köpt välling som jag tänkte börja ge, men har missat att köpa dinapp som passar för välling till flaskan. Tur det inte är någon panik, även om jag gärna vill komma igång med det.

Jag har fått ont i bröstryggen, vid skulderbladet på höger sida. Strålar ut i armen ända till lillfingret och neråt revbenen. Antar att det beror på den statiska belastningen av att alltid bära Melker på den sidan. Har skickat en förfrågan om massage och hoppas att det finns tid för mig på fredag. Skulle verkligen behövas!

Trött mamma

I helgen har Mekler sovit oroligt. Vaknat flera gånger och varit svår att somna om utan amning. Vilket såklart resulterat i att jag ammat honom mer än vanligt på natten. Vill helst inte att han ska ligga och snutta vilket han gör då jag ligger ner och ammar eftersom både han och jag somnar innan han är riktigt klar. Men jag orkar bara inte sätta mig upp och amma. Får tänka att det bara är en kortare period. Om ett halvår (max) äter han inte längre på nätterna och jag och Micke kan dela på att kliva upp om det skulle behövas.
 
Nu har han somnat för natten för en bra stund sedan och jag hoppas det fortsätter så. Jag har lyckats hålla mig från tvn efter nattningen och fått lite gjort här hemma. Varit ut med sopsortering, plockat leksaker, packat till dagis och fört över bilder från kameran till datorn för att nämna några. Lite frustrerande är det när man är två i ett hushåll och inte får de där städrycken samtidigt. Micke vill bara ligga i soffan och jag känner att han blir lite irriterand när jag ber honom om en massa saker eller hintar om att han "borde" göra något. Och det kan jag väl till viss del förstå. En annan dag är det jag som vill ligga där i soffan. Skönt ändå att inte inte har större problem än så *ler*
 
Nästa helg är det första advent och det kliar i fingrarna. Ska nog börja pynta lite nu i veckan. Har köpt en gardinkappa till köket och jag hoppas hoppas att det kommer se bra ut. Köpte på metervara så kanterna måste sys till, vilket Micke lovat att göra imorgon. I detta hushåll är det mannen som syr förstår ni. Jag skulle vilja lära mig, men har inte kommit så långt ännu. 
Tyvärr fick vi inte ha kvar en fantastiska snö som kom här för ett par veckor sedan och senaste veckan har varit riktigt grinig och isig. Men förhoppningsvis kommer den fina vintern tillbaka och stannar ett par månader. Det är ju fantastiskt när vintern är som bäst.

Bättre sent än aldrig

Har äntligen börjat planera våran bröllopsresa! Att vi inte kommit iväg tidigare är ett mystrium men bättre sent än aldrig. Har haft några städer i tanken (det är en cityweekend to-sö som gäller) och det har landat på Trondheim till slut. Tanken (som jag har och hoppas att Micke tycker är bra också) är att vi tar tåget till Åre på torsdagen och bor en natt på spahotell och far sedan vidare till Trondheim på fredagen och skrotar på där resten av helgen innan vi tar tåget hem söndag eftermiddag.

Har bokat barnvakt med mamma och pappa och hoppas att det kommer kännas okej att vara ifrån dem så länge. Vet ju att det går bra med Liv i alla fall.

Det är ju ett halvår kvar (vi kommer åka kristihimelfärdshelgen) men jag längtar redan. Lite egentid tillsammans kan vi behöva. Händer inte ofta nu för tiden, på gott och ont.

Småtroll och ett stort

Idag har Liv varit på sin första kontroll hos tandvården. Vi har ju varit där en gång tidigare då hon slagit munnen så hon hade ju koll på vad det var för ställe. Hon var verkligen superduktig! Sedan fick vi träffa en jättebra...ja, jag vet faktiskt inte om hon var tandläkare eller sköterska, men hur som helst så var hon jättefin med Liv och det kändes tryggt. Tänderna såg bra ut och Liv sa glatt att hon åt godis varje dag (så illa är det inte kan jag meddela!). Vi pratade också lite om tutten och lilla tjejen såg ut att tänka till lite. I kväll vid nattning skulle hon sova utan tutten, men nu har den åkt in igen. Babysteps. Till jul är den kanske borta...kanske.
 
På tal om tänder så kände jag gadd nummer tre på lilleman idag. Kanske inte så konstigt att han är orolig på nätterna. Det oroliga kan ju även bero på magen. Jag har backat rejält på matfronten. Han bajsar ju typ aldrig nu så jag blir jättenervös. Ska till bvc på tisdag nästa veckan så jag tänkte ta det lite lugnt tills dess och höra med dem där om de har några tips, förutom olja i maten, plommonpure, päron och laktulos. Han gillar ju verkligen att äta så känns tråkigt att inte få komma igång. och han gillar inte att ligga tryckt mot bröstet, det är ju roligare att få sitta upp och se vad som händer. Nu har jag kört på päron och eventuellt lite banan på förmiddagen och gröt med massor av plommonpure på eftermiddagen. Tänkte ju börja introducera välling på kvällen när han blir sex månader (dvs nästa vecka) men som sagt, jag kanske väntar tills efter bvcbesöket i alla fall. Skulle vara skönt om han inte är beroende av mig på kvällstid. Inte för att det är ofta jag är borta på kvällen, men det skulle ju vara trevligt att ha möjligheten.
 
Och över till mig själv då. Jag fick ett litet ryck och gjorde mig av med mina gravidkilon plus lite till och började få tillbaka stykan i bålen...sedan gjorde jag som vanligt och slutade anstränga mig. Inte för att det var speciellt jobbigt att äta bra, men det går som ändå inte att hålla. Lite less blir jag på mig själv, men jag försöker att inte banna mig för mycket utan göra det bästa av situationen. Jag har ju krypit ur den värsta fettkostymen och det viktigaste är att komma igång med träningen...vilket också känns svårast. Svårt att hitta tid och lust att styrketräna (gymmet är bara att glömma så det är hemmaträning som gäller om något) och promenader känns inte alls lockande i det här slaskvädret vi fått nu. Meeeen det är mest ursäkter ursäker ursäkter...
 
som slutkläm måste jag säga att jag är glad och känner mig lyckligt lottad som får leva med denna underbara familj. De är helt enkelt bäst! (nu har jag ju inte skrivit något om min käre make, men han finns här och är sådär underbart underbar han också)