Annie

Det är inte så seriöst och jag kommer snart känna mig som en människa igen...

...men just nu, idag och resten av den här vecka, har allt känts så jobbigt:S kanske är lite höstdeppig bara. tycker inte om att känna såhär. som att jag gjort ngt fel och alla är så jäkla besvikna på mig. Men jag kan ju inte vara någon annan än mig själv, och inte göra något mer än mitt bästa. jag är inte prefekt och kommer alltid att ha mina negativa och svaga sidor.

vill inte vara ensam, men vill inte umgås med någon heller...orkar inte. vill bara gå hem och dra täcket över huvudet och sova, drömma mig bort till ett ställe där allt känns helt perfekt...ja, jag vet att något sådant inte finns. jag vet att om jag skulle få allt jag drömmer om skulle jag ände inte känna mig helt tillfredsställd. det är så med oss människor, ha-begäret ligger oss varmt om hjärtat.

känns bra att få skriva av sig här litegrann. jag kan hacka bort lite smågrus från stenen som tynger ner mitt bröst. känns på ett sätt som att jag inte har rätt att må dåligt, det finns så många som har det så myckt sämre.

jag har ju mina vänner, mina änglar! och familjen...hoppas verkligen dom vet hur mycket dom betyder för mig. jag säger det ju inte överdrivet ofta, säger aldrig att jag älskar dom...hoppas dom tar det som en självklarhet, precis som jag:)