Då var det dags igen...för en ny period som jag hoppas kommer hålla länge, gärna hela livet (men mitt realistiska jag säger såklart att den snart är förbi)
Kom precis hem från gymmet där jag konstaterade att jag aldrig i hela mitt liv har varit så otränad som jag är nu. När det gör ont i lungorna och man svettas som en gris efter mindre än 5 minuter på crasstrainern, då är det illa. Och vågen pekar uppåt mer och mer, damn! Det måste göras nåt åt. Jag minns klart och tydligt hur jag lovade mig själv att jag aldrig skulle nå den vikten jag har idag. Vad hände med det? Passar jag mig inte kommer jag förr eller senare hamna i hundrakilosklubben utan att jag ens insett det. Jag känner på mina valkar och tänker att "gud vad äckligt!", men det är som att jag inte inser, eller vill inse, att det är mig de sitter på. Det är mycket man vänjer sig vid...
...men det känns inte som jag. Jag är ju den vältränade tjejen, som inte är speciellt bra i någon sport, men ändå ser rätt athletisk ut och faktikt har en bra kondition. Hon måste komma tillbaka.
Ett problem är nog faktiskt att det varit mycket fest det senaste halvåret. Det har prioriterats framför träningen. Men jag har ju haft så kul och det är svårt att välja bort något som man vet är roligt. Okej, man behöver ju inte dricka alkohol och äta onyttigt bara för att man ska festa...men det blir ju alltid så i alla fall. Och sen har man bakisdagen då det slinker ner både det ena och det andra. Jag har som inte fått någon längre period där jag verkligen kan fokusera på träningen och kosten.
Men nu ska jag i alla fall göra ett ryck. Även om det blir fest på helgen så ska jag leva sunt på veckorna. Träna i alla fall tre gånger i veckan. Ni får gärna hjälpa till att pusha mig! Jag kommer säkert gnälla en hel del, men det kommer uppskattas sen när resultatet börjar visas. Och så ska matvanorna skärpas. Middag idag blir nog tonfiskgryta och broccoli. Jag tror att vi har allt som behövs till det i alla fall. Är ju ensammen hemma idag så blir singelmiddag.
Motivationen (som jag faktiskt känner starkt för) är att jag ska orka åka snowboard i vinter. Som det är nu orkar jag nog inte så mycket som jag vill, och jag vill också ta tag i längdskidorna i år, i alla fall några mil vill jag avverka. Vi bor ju nära både slalombacke och elljusspår nu och det måste utnyttjas! Jag hoppas såklart att vi får mycket snö också i år, annars går ju mina planer i spillror.
Så, nu har jag fått klaga av mig lite och även fått dela med mig lite av mina planer. Nu gäller det att det inte bara blir snack och ingen verkstad!
Andra saker jag kom att tänka på nere på gymmet, bara för att fördriva tiden:
- Alla där hade svarta eller mörkblå byxor, utom en som hade gråa adidasbrallor
- Alla där hade svarta eller mörkblå tröjor, utom en som hade en grå t-shirt
Det har ju ingen som helst betydelse egentligen...jag bara såg det och kunde inte sluta tänka på det...hmm...