Har precis kollat på filmen
Inte utan min dotter. Som handlar om en amerikans kvinna som åker med sin man och dotter till hans hemland Iran. Hon tror att de är på semester, men när det är dags att åka hem avslöjar han att de ska stanna i Irak. Eftersom hon är i hans land så är det deras lagar som gäller, hon är alltså ägd av honom och har ingen möjlighet att åka hem till USA. Hon kan ta ut skillsmässa, men då tillfaller vårdnaden mannen och hon kommer aldrig få se sin dotter igen. Från att ha varit en kärleksfull man och pappa ändras han till att bli en kontrollernade hustrumisshandlare...
Jag satt med tårar i ögonen större delen av filmen, det var så hemskt att se. Speciellt då det är baserat på en verklig historia och det finns flera kvinnor och barn som är fast i samma situation. Tänk att vara så hjälplös, inte kunna göra nåt åt situationen. Familjen försökte hjälpa från USA, men de kom ingestans eftersom mannen hade lagen på sin sida i Iran. Usch, mår illa när jag tänker på det. Tur att man själv aldrig kommer hamna i någon sådan situation!
