Jag måste bara lägga upp en länk till ett avsnitt ur uppdrag granskning som jag precis har sett. Det gjorde väldigt ont i mig att se detta och tänk då hur det måste ha känts, och säkert fortfarande känns, för den utsatta flickan.
http://svtplay.se/v/1939668/uppdrag_granskning/del_9_av_22
Om väldtäkten ägt rum eller inte kan man diskutera till döden, men faktum är att pojken faktiskt erkänt. Att han tog tillbaka det tror jag beror mycket på det stödet han fått. Alla säger att han är oskyldig, varför ska han då erkänna? En våldtäkt är hemskt att bli utsatt för, men smutskastningen och hoten som förekommer på internet är fanimig värre. Att vänner vänder ryggen åt, att inte bli trodd, att stå och försvara sig inför en samling människor som redan har bestämt sig. Att folk, och speciellt vuxna människor, väljer att tro på rykten.
"Hon spred ut ryktet att hon var spräckt och fick sy", "Hon sa att hon fick huvudet dunkat i handfatet", men det är ingen som har hört något av dett afrån tjejen i fråga. Och det värsta av allt: "Han ser inte ut som en sån". Vafan?!
...
Jag har sån lust att göra precis som alla andra har gjort - spy galla på alla idioter som uttalade sig i programmet här på min blogg, men det gör ju inte saker bättre och inte blir jag en bättre människa av det. Det jag ska göra är istället att lova mig själv att aldrig aldrig göra något liknande mot någon människa som de har gjort mot denna flicka.