Usch vad jag har varit dålig på att uppdatera på sistonde. Har haft fullt upp med annat. Det har varit mycket jobb, men mellan arbetspassen har jag hunnit med ganska så mycket...för att vara jag*ler*
Jag och Sis var uppe i skule och klättrade för snart två veckor sedan. Nu har jag tyvärr inga kort på den här datorn från den resan, men det var sjukt kul. Vi var lite kaxiga och tog den röda leden (som man helst skulle vara klättervan för att klättra). Det var några gånger under de närmaste timmarna som jag ångrade detta val, men när vi väl var uppe kändes det jättebra. Mycket rolig söndagsaktivitet som jag gärna gör om!
Efter klättringen jobbade jag en natt och for sedan upp till Ulvön där Älsklingen och båten befann sig. Eftersom jag hade jobbat natt så gick jag ner i båten och la mig för att sova en stund. Micke körde ut och tuffade på för motor en stund och hissade sedan segel. Sedan bar det iväg och när jag kände att jag nästan lyfte från sängen var det läge att försöka få på sig lite kläder och gå ut och se vad som hände. Det var lättare sagt än gjort och jag kände mig lätt omskakad när jag kom ut och insåg att det gick cirka två meter sjö. Fäste blicken på horisonten för att försöka lugna magen, men det var för sent. Fick hänga en stund över relingen och säga hejdå till min frukost. Det var rätt skönt när vi gick in i Bönhamn och bestämde oss för att tillbringa natten där kan jag säga. Jag har aldrig varit sjösjuk förut och jag kommer försöka undvika att vara nere i båten när vi är ute på sjön i fortsättningen.
Dagen efter, när vi seglade från Bönhamn till Lustholmen, gick det mycket bättre, trots att det gick minst lika mycket sjö. Skönt att veta att jag inte är permanent dålig på sjön. Det passar inte riktigt våran livsstil *ler*.
vi spenderade en mycket fin kväll på Lusthomlen med några kompisar till Micke och dagen efter seglade vi hem och jag började jobba igen. En mycket mysigt minisemester blev det trots det inte så lugna segelvädret. Det positiva är ju att jag får lära mig en hårda vägen *ler*
Efter nästa jobbperiod var det dags för stadsfesten. Hade planer på att gå båda dagarna. Inte för att det var så bra artister, utan mest för sakens skull. Hade dock ont i magen på fredagen, så jag skippade att gå in på området då. Micke och jag tog istället kajakerna och la oss utanför och lyssnade lite på Eric Saade och alla kärlekskranka ylande småtjejer *flin*
På lördagen var jag fit for fight och redo för en kväll med brudarna. Jag, Ida, Linda och Helena träffades hos Helena för en tidig middag och sedan joinade även A-M. Vi drog ner till området till sjutiden för att hinna se Sean Banan. Vilket inte var så himla imponerande. Jag tycker att han är bra som komiker, men han hade bara tre låtar, och två av dem körde han två gånger...så det var lite sådär.
Vädret var inge vidare, men vi hade skoj ändå. Micke var vid båten så vi gick dit och festade en stund innan det var dags att gå tillbaka och se The poodles. Jag lyckades tappa bort alla tjejer, så jag gick tillbaka till båten där grabbarna precis var påväg att gå in till krogen, så jag följde med dem. Vet inte hur länge vi var på krogen faktiskt, kändes som att jag och Micke gick först, men såhär efteråt verkar det som att alla hade gått ungefär samtidigt. Det var en bra stadsfest i år, eller en bra helg ska man kanske säga. Stadsfesten i sig föll mig inte riktigt i smaken, speciellt då det inte var så bra väder. Men det är roligt när det händer något i stan i alla fall.
Så blev det en till liten jobbperiod och nu är vi ikapp med tiden! Igår slutade jag jobba halv tio och blåste upp till Skrammelsand! Så nu är jag här *ler*. Tanken var att jag skulle in och flyttstäda lägenheten idag, men vädret har varit så fint så jag har inte haft någon lust att fara in till stan. Har spenderat lite tid här ute i stället och det har varit helt underbart. Lillkusinen är här så vi har åkt båt, spelat Nintendo ds och badat en massa. Så mysigt! Sedan kom jag och pappa oss för att ta en joggingtur runt Långroudden. Nå jävulskt jobbigt var det! Men jag klarade det och är väldigt stolt över mig själv. 6,3 kilometer blev det på 42 minuter, dvs ganska precis 9 kilometer i timmen. Imorgon kommer jag ha ont *flin*.
Framåt kvällen for jag, mamma och pappa med båten till Malmöklubb och åt middag. Grekisk sallad, nybakat bröd, ett glas rödvin och en solnedgång. Kan inte bli bättre. Eller jo, det blev lite molnigt så vi missade solnedgången, men det gick bra ändå *ler*.
Det blev mycket ordbajsande och dåligt med bilder i detta inlägg. Det beror dels på att jag inte har några bilder på datorn och även om jag hade haft det så är jag i stugan där det går sjukt segt att ladda upp, så det får bli en annan dag. Nu vet ni i alla fall att jag lever!
YEY NYY INLÄGG! :D DU vet att jag läser även med avsaknad av bilder!! JAg älskar att läsa det du skriver ^^ VI måste ses till helgen!! :D bara ta det lugnt då såklart :) Love ya babe!
skriven