Idag är en såndär dag då jag uppskattar min sambo lite extra mycket. För det första väcks han av mina kräkningar och klagar inte. Sedan agerar han sjuksyster och hjälper mig med sprutan. Till frukost fixar han ägg- och räkmackor och låter mig sova lääänge.
Sedan gjorde jag ett försök att ta reda på hur det går med remissen till Umeå. Får till svar att ingen kollat på den än och att jag kan återkomma på onsdag då det fanns en läkare där som kanske kunde kolla på det. Jag tackar för det och lägger på, men känner mig inte alls nöjd med svaret efter att ha väntat 2,5 vecka redan. Micke ringer upp igen och pratar med sjuksystern, vilket resulterar i att hon ringer upp en stund senare då en läkare kollat på remissen. Hon kunde inte säga när jag skulle få komma, men antingen den här veckan eller nästa. Så nu är vi tillbaka till att hålla tummarna igen.
På eftermiddagen hjälper han mig snällt att byta däck och slang på cykeln och rengör drevet. Såntdär som jag tycker är inte bara tråkigt men också bökigt.
Jag har bra tur jag*ler*
Åh vad fina ni är!! Bra att han tjatar på dom!! <3 älskar dig gumman!!
skriven