Inte hört nåt från läkaren än, så det är ju precis som man kunde vänta sig. Man får verkligen ha tålamod när man har med sjukvården att göra. Känner mig nästan överdrivet lugn, vet inte varför. Borde kanske vara mer nervös, men vad tjänar det till? Magen drar ihop dig då och då, men det känns inte som att det är någon bebis som vill komma ut än på ett tag.
Idag är Micke ute i skogen med pappa sin och drar hem ved. Måste ju börja förberedas för den kommande täljstenskaminen *ler*. Själv ska jag fortsätta på min stickning. En socka klar, en kvar att göra. Spännande att se om jag lyckas få till två hyfsat likadana i alla fall.
